TÄVLAT I TORUN

 

Då har jag alltså tävlat, får nypa mig lite i armen… eller nä, behövs inte riktigt, bara att vicka lite på foten. Så känner jag att jag har hoppat. Så illa är det faktiskt inte, men klart det känns i kroppen att jag har tävlat.

Efter tävlingen i går var jag så trött, brukar ha lite svårt att somna annars, när jag tävlat på kvällen. Men nu var jag så trött att jag bara däckade. Men istället vaknade jag tidigt och fullt av tankar i huvudet snurrar runt. Inget väsentligt, det bara snurrar.

Så jag gick upp för att skriva lite…

Sitter i badrummet för att inte väcka min rumskamrat (på tävlingtouren får man nämligen dela rum med någon, oftast en ny bekantskap) denna gången en amerikansk sprinter. Så därför sitter jag alltså här… för att hon ska få sova.

Här inne avgjordes då tävlandet. Fast då var läktarna fyllda. För min del var det inget sensationellt resultat eller briljant hoppning. Men ändå så skönt att äntligen kunna tävla igen.

Det blev 1.87m och det hoppet var faktiskt bra, sedan blandade jag upp med riktiga bottennapp. Men så är det när man inte har hoppat på denna nivån på lääääääänge. Och enda sättet att komma tillbaka till bra, stabil hoppning är att träna och att tävla på det. framförallt tävla. Annars kommer kroppen aldrig vänja sig eller klara av att få till de där höga hoppen.

Innan tävlingen var jag osäker på att jag ens skulle kunna hoppa, och därför har jag inte riktigt vågat tala om det. Jag ville bara få gjort detta och överleva.

Jag har varit mest nervös över min ena hälsena, den är ett ständigt återkommande tema och den behöver kärlek nu… 😉 beroende på hur den känns senare idag och imorgon bestämmer jag hur och när mina nästa tävlingar kommer bli.

Denna gången har denna sängen varit min uppladdnings plats. Så blir det när man vill vila kroppen inför tävling. Man ligger i sängen största delen av dagen. Läser eller kollar på någon serie, denna gången har jag läst.

 

Men såklart vill i alla fall jag även se något, och ta en promenad i krokarna av hotellet.

 

Tävlingen gick av stapeln i Polska Torún, som visade sig ha en stadskärna från medeltiden. Men massa vackra byggnader att kolla på och fota 😉

Även om Per och jag inte gick så långt hann vi se massa hus och ta massa foton.

Verkligen roligt, för hit hade jag aldrig tagit mig eller hamnat om det inte råkade bli för att jag valde denna tävlingen.

Solen tittade fram lite mellan molnen och vi hittade till och med en trevligt fik, med riktigt gott kaffe.

Det är inte det vanligaste på dessa resorna.

Så fortsatte vi… kollade på hus och murar.


Efter tävlingen slutade det såhär… och det var inte jag.

Nu ska jag försöka sova lite till innan frukosten och hemresa, älskar att komma hem igen!

Write a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *