UTSIKT I DALARNA

Vi tog en tur till Dalarna över helgen, Emil hade en ledig fredag (inte illa) så vi tog en sväng norr över.

Till min morfars hus, fast nu är det inte riktigt morfars hus längre för han finns inte mer. Men för mig känns det fortfarande som att det är till honom vi åkt för att hälsa på.

För Emil var det första gången, så jag visade honom runt i skogen πŸ˜‰

Vi plockade bär, rodde runt i en av alla sjöar, åt picknick i skogen, promenerade, fikade i solen, kollade på hus och lagade god mat. Ungefär så, innan vi åkte hem igen. Och såklart åt tårta och öppnade paket, för att fira Emil.

Vi tog en avstickare till Gesunda, för att promenera upp på berget och kolla på utsikten.

Fick allt upp lite flås på vägen mot toppen…

Väl uppe satte vi oss och tittade på skärmflygarna som slängde sig ut från berget…

Någon blev sugen på att testa. INTE jag, okej det ser fantastikst härligt och häftigt ut. Men jag är på tok för feg. Tänker bara på konsekvenserna, och på vad som kan gå fel, och i min hjärna är det en hel del!

Så att sitta och titta på utsikten och njuta av det vackra vädret passade mig alldeles perfekt.

och istället för att slänga sig ut för en klippa, höll vi oss till att plocka blåbär.

med utsikt över Siljan.

När vi tröttnat på att plocka bär (och fyllt vår bytta) hittade vi en skön plats i solen för att äta vår matsäck och dricka kaffe.

och bara njuta av denna utsikten.

 

NÄÄS FABRIKER

Camilla och jag tog en tur till Nääs Fabriker igår. Dels för att spela in nytt poddavsnitt men också för att byta miljö och få inspiration.

God lunch och vacker miljö πŸ˜‰ perfekt plats för att fylla på med ny energi.

Nääs Fabriker är en historisk bruksmiljö, med bland annat före detta textilindustri. Nu drivs istället flertal butiker, hotell, café och kontorslokaler i de gamla fabrikerna.

Näss Fabriker ligger alldeles vid sjön, Sävelången. Vår tanke var därför att ta en skön promenad i de vackra omgivningarna, men vi fastnade istället på utegymmet.

Camilla fastnade bokstavlingen i hinderbanan πŸ˜‰ hon skulle visst göra en slags specialövning, men tror hon snurrade bort sig?

Sedan hittade vi till det “riktiga” gymmet.  Med massa roliga stationer, tycker det är skönt att kunna träna ute och spontant. Nu kanske det blev väl spontant, eftersom vi inte ens hade träningskläder. Men varför krångla till det när chansen bjuds?

Bara att slänga av sig jackorna och köra… och meddela vår poddpruducent att vi hamnat på viktigt uppdrag och kanske blir något sena πŸ˜‰

En miss var dock att vi inte hade mer tid och badkläder i väskan, för nu stod det sprillans nya badhuset redo för användning. Vi får alltså komma tillbaka för att bada och bara slappna av också.

Tänk att ligga här och bubbla med utsikt över sjön, en vacker höstdag.

Kommer definitivt att se till att göra det.

Tre minuters paus innan podd.

Skulle ha kunnat sitta här hela dagen, men kanske tur att vi inte satte oss här det första vi gjorde. Då hade vi antagligen inte fått nått annat gjort  πŸ˜‰

Vår podd kan ni lyssna på HÄR

 

LYCKLIG SKOGSPROMENAD

I helgen fick jag med mig Emil ut i skogen för att leta svamp,  han var faktiskt inte svårövertalad. Det ingick ju ändå picknick πŸ˜‰ Och när kantarellerna börjad trilla ner i korgen tyckte han det var toppen.

Vi åkte söderut från Göteborg, tips från mamma och pappa. Som brukar veta vart man bäst hittar svamp. Men utan dom som sällskap vår jag bara plocka kantareller och trattkantareller eller om vi hade hittat en karl-johan hade jag plockat den, med där går gränsen över mina svampkunskaper.

Men det mest spännade som hände i skogen var den stora snoken jag höll på att gå rakt över… den såg precis ut som alla pinnar, bara att den rörde på sig. Så den ringlade iväg och bort in bland mossa och pinnar, verkade ha det mysigt och bra i skogen πŸ˜‰

Alltså kunde vi äta vår picknick i lugn och ro och sedan strosa runt och hämta hem en korg med kantareller…

som sedan fick bli goda mackor.

Stekte kantarellerna i olja med salt peppar och vitlök (hela klyftor)

När de blivit tillräckligt färggranna, blandade jag i Cream fraîche, riven parmesan, timjan och äggula.

För att sedan gratinera på brödet i ca 10 min på 200 grader.

Väldigt gott.

 

BLOMSTERMΓ…LA

Startade gårdagen på bästa sätt, med fin frukost på Smörgåsbaren… och inte bara för att det är ett trevligt ställe i stan, utan för att få se sprillans nya tapeter.

Hanna Wendelbo tillsammans med Midbec bjöd in för att visa upp Hannas nya tapetkollektion hon designat och som hon döpt Blomstermåla.

Som namnet skvallrar om, inspirerat av blommor. Här nedan ser ni några av de vackra mönstren Hanna skapat.

Härligt, kreativt sällskap och god frukost. Perfekt start på morgonen πŸ˜‰

Hanna berättar för oss hur hon tänkt och vad som inspirerat henne till just denna kollektionen…

och dessutom att Cattis och Tove hjälpt henne med att förmedla den rätta känslan för hennes tapeter.   Med deras unika talanger för styling och foto πŸ˜‰

Med mig hem fick jag fina blommor och vackra tapetprover. Ett utav proverna fick bli omslagspapper till pappas 60 års paket… och resten av dagen gick till att fira honom.

Helt enkelt en riktig kalas dag πŸ˜‰

 

Igår var det fotodags… Camilla och jag har gjort om vår hemsida och behöver lite uppdaterade bilder på bland annat oss πŸ˜‰

inte helt lätt att få oss båda att bli skarpa och med skärpta blickar samtidigt. Tur att vi har bästa Helena till hjälp…

Hon här alltså, min skärpta och helt fantastiska kollega… men det här med telefoner, datorer och framförallt LÖSEN-ord det är kanske inte hennes främsta talang πŸ˜‰ Tur vi kan olika saker och att det ofta bjuds på skratt.

 

En härlig dag hade vi och vi är så glada över att vi har havet och klipporna så nära inpå vår vardag!

och att vi fick till några foton som kommer dyka upp på hemsidan snart.

Fin helg på er.

 

BRA VANOR FΓ–R LIVET

Det är Camillas och mitt nya projekt i Green & Kallin. Vi vill hjälpa fler till bra vanor i sina liv. Det handlar först och främst att hitta sin egna inre drivkraft… Vad det nu är? Och hur man nu gör det? För oss som kommer från idrottens värld är det självklart, lika självklart som det är att göra jobbet för att nå dit vi vill.  Men vi har förstått att det är inte lika självklart för alla. Snarare har människor i vår närhet lite svårt att förstå vad som ens menas med det?

Så vår största utmaning är att få våra deltagare att förstå och att känna den inre drivkraften. Vi vill att våra deltagare ska känna att de är på väg, på rätt väg när utmaningen är över. Att det har blivit ett sätt att leva och något som är naturligt. Inte för att kunna lägga upp glassiga bilder på instagram för att imponera på andra, utan istället en känsla av att vara nöjd och stolt över sig själv.

Om du är nyfiken och vill veta ännu mer om vårt upplägg kring ”Bra vanor för livet med Green & Kallin” kan du läsa mer om det här… dessutom pratar vi om det i vårt senaste poddavsnitt.

Nästa omgång kör vi igång med 12 september, och vi utgår från Göteborg.

Hoppas vi ses då πŸ˜‰

 

FUNDERINGAR

Om livet efter karriären…

På ett sätt känns allt väldigt självklart, det känns definitivt som rätt beslut. Jag ångrar eller kan knappt säga att jag saknar friidrottsbanan alls. Det måste ju absolut vara ett tecken på att det är ett bra beslut. Eller jag vet att det var dags för mig att sluta, det är inte det funderingen handlar om πŸ˜‰

Funderingarna handlar mer om hur det känns och att det känns konstigt fast ändå så rätt.

Jag har till exempel kunnat kolla på friidrott på tv och tyckt att det bara är roligt, inte alls en känsla av saknad. Snarare en lättnad att själv slippa jaga en form, som känns omöjlig att fånga! Det trodde jag inte jag skulle kunna göra. Men det ultimata provet blir nog att följa VM i friidrott som börjar idag…

Det känns på ett sätt nästan lite sorgligt att jag inte saknar friidrotten mer…

Fast jag har ju faktiskt slitit hårt på mitt förhållande till höjdhoppet, de senaste åren. Skador efter skador och ingen kontinuitet i träningen. Visserligen en nytändning med ny tränare, men tyvärr med urusla förutsättningar från min sida πŸ˜‰

Kanske inte så konstigt ändå att jag känner mig tillfreds med min avslutade karriär.

Även om jag gärna velat prestera mer och bättre, känner jag mig nöjd över mina prestationer nu. Men jag vet att jag hade kapacitet till att hoppa högre! Jag vet dock inte vad jag ska skylla på? Skador, inställning, träning, tekning, tajming… Lite av varje kanske. Jag känner mig inte bitter, utan snarare helt ok med det nu. Och det är väl också därför det känns så rätt att sluta. Om du kommer till just den känslan av att vara nöjd med det som är. Då finns inte drivkraften till att prestera på topp längre.

Men det jag saknar, är alla vänner. Träningskompisar och landslagskollegor. Sammanhållningen och känslan av att alla vill samma sak, bli bäst.  Att fira tillsammans eller att vara ledsen och besviken tillsammans. Att stötta och förstå varandra.

Friidrotten har funnits så länge i mitt liv att det har blivit som en familj, och den saknar jag. Men den finns ju kvar, bara att jag har en annan roll i den nu.

 

FIRAR PΓ… KNARRHOLMEN

Igår firade Emil och jag 3 år tillsammans, eller egentligen firar vi 3 år sedan vi såg varandra första gången… för ingen av oss kommer ihåg när vi på riktigt blev ett par? Så vi firar helt enkelt på det datumet som vi kommer ihåg πŸ˜‰

Eftersom solen sken och vi ville njuta av det, så tog vi oss en tur ut i skärgården.Till Knarrholmen, och för att testa den nya restaurangen där. Hade faktiskt inte koll alls på denna, utan det var Emil som hört och det lät trevligt tyckte jag. Så vi fick låna båt, som tur var. För färjorna gick inte så frekvent ut eller tillbaka πŸ˜‰

Vilken tur att jag har en bra kille som håller ordning på tamparna… och båten låg till och med kvar efter middagen πŸ˜‰

Knarrholmen såldes för några år sedan och sedan dess har det byggts en hel del. Ön har gått från att vara en semesterby för Götaverkens fackmedlemmar till något helt annat.

Förutom att det byggts fina fritidshus, har även Knarrholmens restaurang öppnat.

1940 skänktes alltså ön till Götaverkens arbetare, för att arbetarna och familjerna skulle få chansen till friluftsliv och rekreation ute på ön.

Innan middagen tog vi en liten promenad runt ön, inte så stor och hade nog förväntat mig lite charmigare inslag. Hela ön känns lite som ett nybygge och saknade själ… men fantastiskt vackra vyer, dom kan man inte klaga på!

ps. i veckans poddavsnitt pratar vi (Green & Kallin) om rädslan att ej vara perfekt… och därför denna bilden. Istället för den “perfekta skärgården” i bakgrunden.

Vi åt en ganska tidig middag, så när vi slog oss ner för att äta var restaurangen nästan tom… men det var den verkligen inte när vi tog båten hem. Då var det fullt med liv.

Vi satt ute i den sköna sommarkvällen (en av få denna sommaren, och med knott som sällskap fast bara sista halvtimmen πŸ˜‰ ) maten smakande toppen och jag är verkligen glad över att jag har denna killen att dela både härliga och mindre härliga stunder av livet med!

Mätt och glad…

Styrde vi vårt lilla skepp hemåt igen… och han knäppte flytvästen när jag sa till.

Såååå vacker och stilla kväll…

Älskar att vara på och vid havet!

Bara det inte gungar för mycket, så jag blir sjösjuk πŸ˜‰

 

ALVHEMS FINA BUTIK

 Mötte upp min kära Emil på stan igår för att hjälpa till med lite nödvändiga klädinköp πŸ˜‰

Att shoppa kläder är inte hans största intresse, så det gick effektivt och det som skulle inhandlas hittades. Och varför vela eller tveka, finns ju roligare eller mysigare butiker tillbringa tiden på?

Vi råkade gå förbi Alvhems fina butik på Södra vägen, och hade tills igår inte varit där och kollat på hur fint dom har gjort det. Sällan jag har vägarna förbi denna delen av stan…

  

Mycket fint att titta på och inspireras av!

Mycket trevligare här än att trängas mitt i stan, på REA πŸ˜‰

Emil hittade till och med en perfekt vänt-pall… så jag kunde kolla runt i lugn och ro.

Bland annat denna fina trappa… Vi håller just nu på att fixa till vår hemma i radhuset, tyvärr är den inte av denna charmiga karaktär. Men vi är nog båda lite fixerade på trappor för tillfället…

Vår 70-tals trappa är i alla fall vit och fin efter en hel del jobb, och nu väntar vi bara på mattläggaren har tid att hjälpa oss med resten.

Jag kan inte få nog av söta små vaser… Fint att hänga i fönstret.

Sa ju det -den perfekta pallen för att vänta på πŸ˜‰

 

DE VACKRA ROSORNA

Har ni vägarna förbi trädgårdsföreningen i Göteborg, så blommar rosorna för fullt och så vackert nu!

Värt en titt πŸ˜‰

Var där på picknick igår, men först tog jag en tur för att titta på alla vackra rosor.

För att de är så fina, och för att få lite inspiration till trädgården.

Jag vill plantera en klätterros hos oss, som gärna får dofta ljuvligt, blomma härligt och länge.

Tror det får bli en svagt rosa variant…

Kanske något åt detta hållet…

Men tydligen är det bäst att plantera till hösten, så jag kan spana lite till! Och sedan är det bara att vänta några år på att den ska växa till sig och bli sådär frodig och vacker som jag ser framför mig πŸ˜‰

Den som väntar på något gott…