BLOGG IGEN?
För många år sedan bloggade jag, kändes roligt, fint att få dela min verklighet och version på mitt liv. Då höll jag på med elitidrott och hoppade höjdhopp på dagarna. Kände att jag behövde få ett kreativt utlopp, som för att balansera upp det sportiga jag sysslade med. Sedan slutade jag hoppa högt, fick barn och började pyssla med annat. Tillslut tog annat i livet över, jag kände inte längre samma lust eller behov till att skriva av mig. Instagram blev istället ett snabbare och mer lättillgängligt sätt för mig att kommunicera ut foton och text.
Sista månaderna har jag funderat på om jag inte skulle börja ta upp den här blogg bollen igen. Skriva av mig och framförallt börja fota mer igen. Saknar att fota, eller jag fotar massa hela tiden. Men jag saknar att fota bara för att estetik och känsla. Leta efter vackert genom kameralinsen. Och ibland fånga det där som jag ser i verkligheten och ibland blir det något ännu vackrare genom linsen.
För kanske har jag nu igen kommit till en punkt där mycket i min vardag handlar om träning, att det jag fotar främst handlar om att skapa träningsinspiration till er som följer mig på Instagram. Något jag tycker är väldigt roligt, men ibland kan jag sakna att bara dela foton bara för att jag tycker dom är vackra, och inget mer. Helt oviktigt egentligen, men ändå inte. För som en klok vän sa, världen är så mycket mörker – vi behöver få se vackra saker för att må bra också.
Sista tiden har jag tagit upp kameran lite mer frekvent. Fångat det som jag mött, och kanske tar jag upp bloggandet mer frekvent igen. Vi får se, jag får se.
I helgen var vi i alla fal ute på vägarna, för några ärenden. Dimmigt och vackert, visst?
På vägen hem stannade vi för att små och stora skulle få springa av sig en aning. Livsviktigt, att få andas frisk luft och fylla på sinnet med förundran. Förundran över hur vackert det kan vara en dag i början av mars.
Helt stilla och tyst. Minus då, två lyckliga barn som kutade runt och kastade sten, grävde i sanden och en hel massa annat skoj som du kan göra på en öde strand.
Tillslut fick vi med oss barnen hem, hem till mello och lördagsgodis.
