MAKE OVER

När vi flyttade till vårt hus för några år sedan nu, fixade vi iordning de flesta ytskikt och renoverade badrummet (för det behövdes verkligen). Förra våren köpte jag färg för att måla om en byrå och för att måla något till barnen, som dom sedan inte ville ha målat. Och när jag stod där med en massa färg – kändes det som ett väldigt lyckat beslut att även göra en uppfräschning av vår lilla toalett. Får återkomma med förebilder inser jag nu…

 

hursomhelst jag tänkte att vi kommer troligtvis vilja och behöva rusta upp mer grundligt om ett tag. Så lite färg blir bra!

Sedan bestämde vi oss att då byter vi även handfat, lampa och spegel. Och då ville jag gärna hitta en komod på loppis som toalettskåp. Vilket var lättare sagt än gjort.

När jag tillslut hittade ett passande skåp, behövdes ett par ben till skåpet. För någon tyckte att väggen inte var tillräckligt stabil. Och sedan blev det sommar… och jag tyckte det var onödigt att lägga massa tid på att greja inne då. Alltså fastande vi i att jag målat en toalett lite halvdant. Tills nu.

Vi satte in skåpet. Köpte ett handfat som kunde stå på skåpet och en blandare som vi gillade. Jag vet i nästan alltid hur jag vill ha det och jag vill att det ska bli bra. Men är också en person som vill att det ska gå fort – vilket ofta leder till att jag  behöver göra om och göra rätt. Typ som att jag inte spacklat igen gamla hål eller skruvar ner allt som skulle behövts skruvas ner. Sedan inser jag att det inte blir bra nog och då får jag fixa det efteråt – vilket ofta innebär att jag får göra dubbelt jobb. Inser jag att det är dumt, JA. Förändrar det mitt beteende, NEJ!

Annars återstår bara att lacka ytan, så inte vattnet förstör ytskiktet här. Och sätta upp en eller två krokar till handdukar.

Så kul att fynda fint på loppis eller antik affärer. Som denna spegeln.

Pall, så Loke når upp för att tvätta händerna och som också döljer några fula märken i väggen. Så jobbar jag. Det behöver inte vara perfekt, bara jag inte ser det fula. Dock är det opraktiskt att det står grejer på pallen, men det plockar Loke gladeligen bort. Och jag ställer envist tillbaka mitt stilleben. Viktigt.

Väggar målade jag gröna och tak samt golvet och golvlister rosa.

Fint ändå att man kan liva upp en gammal toalett med färg och loppisfynd. Tidsåtgång, ett år – effektiv tid, en helg.

 

Hej för nu,

Emma

EN HÄLSOSAM LIVSSTIL?

HÄLSA – och en hälsosam livsstil, vad det innebär för mig, det är självklart.

Men inte helt självklart att formulera i ord. Eftersom det är exakt detta jag gör om dagarna, alltså jag försöker inspirera andra att leva hälsosamt och göra hälsosamma val. Tänkte jag att det kanske skulle vara fint att reflektera lite mer kring vad en hälsosam livsstil innebär för mig. I min roll som personlig tränare försöker jag till stor del peppa mina klienter till att förstå att all träning de gör räknas och att det lilla du gör ofta kommer ge resultat. Jag försöker även påminna om att det inte går att följa en plan 100 procent, eftersom du har ett liv. Och i det livet kommer det ingå att det inte alltid blir som du tänkt. En hälsosam livsstil för mig innebär inte att du tränar varje dag, bara äter grönsaker och ger dig själv dåligt samvete för att du inte gjorde mer. En hälsosam livsstil är något du mår bra av. Och ja vi mår bra av rörelse och mer grönsaker, men inte till vilket pris som helst. Så för mig handlar det mycket om sunt förnuft. Att ställa sig frågan varför du gör det du gör – och förstå att vi alla kan och får ha olika varför till en hälsosam livsstil.

När jag tänker på en hälsosam livsstil innebär det att jag vill skapa ett liv och en vardag där jag gör val som ger min kropp och mitt sinne energi. En känsla av närvaro & lugn på ena sidan och på andra sidan kraft och glädje.

Jag går till gymmet för att träna styrka – jag tycker det är kul att lyfta tungt och jag känner mig hemma, för jag har under så många år tränat just det. Men är det en solig helg, och vi alla är lediga, då skulle jag aldrig välja att gå till gymmet. Då vill jag gå ut till havet och röra på mig genom att promenera, bära barnen, klättra med barnen, hoppa på stenar. Och bära på en ryggsäck med fika.

För mig är hälsa att få lov att vara med dom jag älskar och ta vara på det vackra som finns nära.

Jag älskar att se entusiasmen hos barnen när det finns stenar att hoppa från och mellan, snirkliga stigar och träd att klättra i.

Härliga utsikter att för ett ögonblick känna att det inte finns några som helst bekymmer, en stund i bliss (eller vad vi nu ska kalla det). LYCKA!

Våga utmana sig själv (ibland) – för att få känna sig stolt. För sig själv, inte för att imponera på någon annan, utan för sig själv.

Och det du stoppar i dig – visst smalkar det alltid bättre ute. Vare sig det är en bulle eller ett krispigt äpple. För mig handlar det återigen om balans. Ett lagom. Inga förbud eller krångel, mer närvaro till det du faktiskt äter i så fall. Och i mitt fall kommer jag alltid heja på det genuina, det som finns nära och det som lämnar en skön känsla i kroppen och själen. Men som alltid, det är inte alltid rimligt att det blir så verkligheten. Och det får vara ok det med.

Det var några funderingar och formuleringar om vad en hållbar livsstil är för mig. Jag har mer tankar och fler ord – men det var vad tiden och tankarna räckte till för att få ihop idag. Jag återkommer troligtvis i frågan 😉

 

Nu till kanske det viktigaste  – Vad innebär en hälsosam livsstil för dig?

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN

Blev inbjuden till en lyxig lunch – denna strålande fredag, tillika internationella kvinnodagen.

Det är sällan jag åker in till stan nu för tiden, och när jag väl åker in känns det som att det dykt upp minst ett nytt hus och jag har definitivt inte koll på vilka nya caféer, butiker eller restauranger som öppnat.

Men i vasastaden, där var det sig likt. Alla pampiga vackra byggnader och fasader. Toppat med vårsolen!

Klarblå himmel och ljuset. Känns som att vi levt i en dimmig grå bubbla alldeles för länge nu, och att man blir helt hög på livet när solen väl lyser upp.

Jag trivs verkligen med att ha flyttat utanför stan, att ha klippor och skogen rakt utanför dörren. Men jag gillar även att komma in till stan (de få tillfällen jag nu gör det) och bara titta på hus och färger. Skuggor och gatstenar. Kontrasterna mellan det “fula” och det vackra. Detaljer helt enkelt. Som där och då ploppar upp framför mina ögon och vill ha min uppmärksamhet.

Och allt ser verkligen annorlunda ut i olika ljus och vid olika årstider. Hela känslan förändras, inget är som det alltid varit.

In i denna maffiga porten och sedan några trappor upp – väntar en glamorös och vackert smakfull lunch.

i Italien är mimosan symbolen för Internationella kvinnodagen – där den blommar i mars, och där alla kan plocka en kvist för att sedan ge till en kvinna. Vilket är just så dagen firas i Italien.  Det hade Patrik & Matias ( som bjöd in till lunchen) snappat upp och därav denna kvist med mimosa. Fint.

 

Känner ni till bakgrunden till internationella kvinnodagen och varför den firas just den 8 mars? Det gjorde inte jag …

1908 den 8 mars utbröt en brand i New York – 129 industriarbetare dog, när de demonstrerade mot de ovärdiga arbetsförhållanden de utsattes för. De flesta som omkom i branden var kvinnor.

8 mars utsågs till att vara en dag för att uppmärksamma kvinnor och påminna om kvinnors situationer runt om i världen, att jobba för jämställdhet och mot diskriminering.

Fint att denna dagen till ära få bli bjuden på smaker och sällskap utöver det vanliga. Att få omge sig med inspirerande och starka kvinnor.

Tack Patrik och Mattias! HÄR ser ni mer från lunchen

 

HEMMA HOS

Föra veckan, en riktigt grå och mulen dag här hos oss på västkusten. Tog jag färjan ut till Göteborgsskärgård. Närmare bestämt till min fina vän Cattis – kanske mer känd som Annacate.

Bara att gå ombord på båten gjorde mig lugn, att sedan bli bjuden in i detta vackra skärgårdshus, inrett i total harmoni – är som terapi för mitt spretiga sinne.

Att hälsa på hos Cattis är fantastiskt – genomtänkt och så ortoligt mysigt rakt igenom. Som sagt, här blir mitt sinne lugnt.  Innan vi klampar vidare in hemma hos Cattis, tar vi oss en promenad i det gråa vädret. Eller hur.

Grått, disigt och med regnet hängdes i luften – ändå är det något med klipporna, havet, utsikten och alla gråa nyanserna här ute som får mig att bli lycklig.

och jag funderar på om jag ändå inte skulle ta ett dopp.

Såhär nära en fin badplats – då är det lika bra att passa på. För alla vet ju, du ångrar aldrig ett dopp.

Och känslan efter ett kallt bad, den är oslagbar. Att sedan få komma in i värmen och tina upp.

Cattis hade bakat detta bananbrödet: (från Nathalie Myrberg)

(2 mosade bananer, 4 dl mixade havregryn, 1tsk kanel,1tsk kardemumma 1tsk salt, 1tsk bikarbonat, 1 dl havremjölk, 1/2 dl honung. 1 dl hackade nötter eller frön.

Blanda havregryn med bananen sedan resten. Smörj en form med cocosfett eller smör. Grädda på 175 grader i 40-45 min. )

som väntade på oss, till en matcha-latte, såklart. Ni som följer Cattis, vet att den är henne trogen. Och jag tackar inte nej till en riktigt god matcha.

Matcha är ett grönt te som är malt till ett grönt pulver. Det har visat sig kunna sänka blodtryck och kolesterol. minska stress och öka fokus. Lite som ett kallt bad. Dessutom påvisats kunna skydda hjärnans åldrande. Allt det där låter ju bra, eller hur.

Matcha och kalla bad i all ära – det absolut finaste för hälsa och välmående är fina vänner att omge sig med och runt.

Tack för denna gången Cattis.

 

BLOGG IGEN?

För många år sedan bloggade jag, kändes roligt, fint att få dela min verklighet och version på mitt liv. Då höll jag på med elitidrott och hoppade höjdhopp på dagarna. Kände att jag behövde få ett kreativt utlopp, som för att balansera upp det sportiga jag sysslade med. Sedan slutade jag hoppa högt, fick barn och började pyssla med annat. Tillslut tog annat i livet över, jag kände inte längre samma lust eller behov till att skriva av mig. Instagram blev istället ett snabbare och mer lättillgängligt sätt för mig att kommunicera ut foton och text.

Sista månaderna har jag funderat på om jag inte skulle börja ta upp den här blogg bollen igen. Skriva av mig och framförallt börja fota mer igen. Saknar att fota, eller jag fotar massa hela tiden. Men jag saknar att fota bara för att estetik och känsla. Leta efter vackert genom kameralinsen. Och ibland fånga det där som jag ser i verkligheten och ibland blir det något ännu vackrare genom linsen.

För kanske har jag nu igen kommit till en punkt där mycket i min vardag handlar om träning, att det jag fotar främst handlar om att skapa träningsinspiration till er som följer mig på Instagram. Något jag tycker är väldigt roligt, men ibland kan jag sakna att bara dela foton bara för att jag tycker dom är vackra, och inget mer. Helt oviktigt egentligen, men ändå inte. För som en klok vän sa, världen är så mycket mörker – vi behöver få se vackra saker för att må bra också.

 

Sista tiden har jag tagit upp kameran lite mer frekvent. Fångat det som jag mött, och kanske tar jag upp bloggandet mer frekvent igen. Vi får se, jag får se.

 

I helgen var vi i alla fal ute på vägarna, för några ärenden. Dimmigt och vackert, visst?

På vägen hem stannade vi för att små och stora skulle få springa av sig en aning. Livsviktigt, att få andas frisk luft och fylla på sinnet med förundran. Förundran över hur vackert det kan vara en dag i början av mars.

Helt stilla och tyst. Minus då, två lyckliga barn som kutade runt och kastade sten, grävde i sanden och en hel massa annat skoj som du kan göra på en öde strand.

Tillslut fick vi med oss barnen hem, hem till mello och lördagsgodis.